Internationella Kontakter

Sammanfattning per land

Storbritannien
CSA Network. Ganska lik den svenska rörelsen men har kommit längre, grundad
2013 samlar de i 150 initiativ med över 25000 personer representerade. Både
konsumentdrivna och producentdrivna, men ofta lite större grönsaksodlare.
Samlas genom några guidande principer och en gemensam ”färdplan” (CSA
Charter). Dessa innebär bl.a. att man använder sig av agroekologi och minst
ekologisk standard. Modellen bygger på gemenskap och engagemang samt en
delning av jordbrukets risker, belöningar och ansvar.
Bra underlag för affärsplan och ekonomisk planering. Organisationen finansieras
med stiftelser och projektmedel. De erbjuder utbildningar för grupper som ska
starta eller vidareutveckla andelsjordbruk. Andra arbetsområden är att lyfta fram
andelsjordbruk i media/online, organisera träffar och webbinarier samt
påverkansarbete mot beslutsfattare. De räknar med att det behövs ca 80 andelar
för att få en fungerande ekonomi.
https://communitysupportedagriculture.org.uk/

Norge
De flesta andelsjordbruk i Norge drivs av konsumentgrupper. Den vanligaste
organisationsformen är ’samvirkeforetak’. Organisering av arbetet görs via en
’dugnadsplan’ vilket är ett väletablerat begrepp i Norge och betyder ’arbeta
frivilligt tillsammans’. Norrmän verkar värdesätta demokrati och jämställdhet
även i sin matproduktion. En möjlig förklaring till att varför många kan delta i
frivilliga aktiviteter kan ligga i den höga välfärden. Många slutar sitt jobb relativt
tidigt på dagen och har därför tid att ägna sig åt bl.a. dugnader. Det är vanligt med
självplock i Norge på andelsjordbruk med grönsaker.

Begreppet säljs oftast in i Norge genom att trycka på 3 principer:
– Tillgång till fina, lokala livsmedel
– Tillgång till socialt nätverk
– Att lära dig nya färdigheter
På senare år har även pris spelat en stor roll eftersom livsmedel är relativt dyrt att
köpa i norska affärer. Antalet nya andelsjordbruk har också ökat kraftigt under de senaste två åren efter pandemin och kriget i Ukraina. Matsuveränitet och
säkerhet har troligtvis blivit allt viktigare för norrmän.

Det finns tre olika typer av andelsjordbruk i Norge:
1. Markedshage: försäljning av t ex grönsakskassor, köttlådor
2. Köper en andel i ett andelsjordbruk, utan arbetsinsats
3. Köper en andel i ett andelsjordbruk, med arbetsinsats
I de två första exemplen försvinner en stor del av den sociala gemenskapen. I det
sista exemplet är det stort vikt på samarbete mellan konsumenten och
producenten. Det är vanligt att ett andelsjordbruk är en kombination av dessa
olika modeller.

Norge kan beskrivas som ’de små lantbrukarnas land’. Det har alltid varit en
tradition att stötta småbruk och småbrukare i Norge. Norge är inte med i EU utan
staten ger riktat stöd till småbrukare i form av bidrag. Lantbrukspartier är stora i
Norge. Distriktspolitik anses viktig liksom en levande landsbygd.
Organisationen Andelslandbruk Norge är finansierat med nationella medel via
Lantbruksdirektoratet (motsvarar Jordbruksverket) och koordinerats av Okologisk
Norge. Fram tills nyligen har det funnits fastanställda personer som har arbetat
med Andelslandbruk Norge. I många år har det funnits utbildning och information
för både kunder och lantbrukare. Just nu finns det dock ingen finansiering. Det
finns en kartläggning av företag, statistik och bra kontaktvägar. Det är
kostnadsfritt att bli medlem i den nationella föreningen för Andelslandbruk. Just
nu finns det 85 registrerade andelsjordbruk i Norge.
På hemsidan finns mer information och kontakter.
https://www.andelslandbruk.no/

Frankrike
Rörelsen är formad i kundgrupper, det är en särskild modell som har funnits i över
20 år. Rörelsen heter Association pour le Maintien d’une Agriculture Paysenne,
AMAP (förening för bevarande av småskaligt lantbruk).
I en grupp med 30 till 50 familjer sköter en kärngrupp kontakter och avtal mellan
en eller flera lantbrukare och samtliga kunder i gruppen. Allt arbete i AMAP-
gruppen är ideellt, därför är grupperna ganska små så att arbetsbördan inte blir
för stor för medlemmarna. Ofta finns några fasta arbetsdagar i avtalet, till
exempel att skörda lök, morötter eller potatis på gården. Producenterna levererar
i övrigt mat enligt avtalet till ett utlämningsställe. Hen kan ha avtal med flera
AMAP-grupper, sälja resten av sina produkter till butiker eller på marknader.
2 000 AMAP-grupper runt om i Frankrike engagerar 4 000 lantbrukare på olika
sätt.

Målen för rörelsen är att skapa en länk mellan medborgaren och
livsmedelssystemet för att stärka solidaritet och hållbarhet. Det är viktigt att
lantbrukaren får rimligt betalt och att småskalig produktion finns kvar för att säkra
både kvalitet och tillgång på mat.
AMAP är ett väl etablerat och välkänt koncept för en säker, lokal
livsmedelsproduktion och kan snarast beskrivas som en folkrörelse. Den nationella
organisationen är indelad i regioner och har mycket samarbete med URGENCI,
den internationella förningen för andelsjordbruk. I grunden är arbetet ideellt, men
AMAP är en så pass stor och viktig rörelse att småskaliga företagsintressen finns
med i politiska beslut. Genom ett bra jobb med att få ut information så har
Frankrike idag den äldsta, största och mest etablerade organisationen för
andelsjordbruk i Europa.
https://miramap.org/

Tyskland
Det finns i dagsläget ca 500 andelsjordbruk i Tyskland. Begreppet de använder
inom rörelsen är SoLawi, fritt översatt är det en förkortning av Solidariskt
Lantbruk. Det är stor variation mellan olika företags upplägg och ekonomisk
transparens, hållbarhet och miljöanpassad produktion har stor betydelse. På
större gårdar är det inte ovanligt att de anställer en särskild koordinator som
ansvarar för kundkontakt, planering och annat. Många är startade på initiativ av
konsumentgrupper.

Solidarisk prissättning genom budrundor har utvecklats i tyska andelsjordburk.
Det utgår från framräknad kostnad per andel utifrån alla produktionskostnader.
Processen runt budrundor delas in i olika steg: I god tid, t ex 4 månader innan
säsongen, får andelsägare ett informationsbrev om att det är dags att boka sin
andel för att andelsjordbruket ska kunna planera för rätt antal andelar. I nästa
steg kommer ett informationsbrev med vilket belopp som krävs för att täcka årets
kostnader per andel. Därefter får andelsägarna lägga bud efter sin vilja eller
förmåga. Budgivningen är anonym och kan göras digitalt eller på ett möte. Om
inte buden inte täcker kostnaderna så blir det en ny omgång med bud tills
finansieringen räcker. Blir det ett överskott väljer gruppen tillsammans hur
pengarna ska förvaltas. Erfarenheter visar att ca ⅓ betalar mer än
genomsnittsvärdet, ca ⅓ betalar genomsnittsvärdet och ⅓ betalar lägre än
genomsnittsvärdet för sina andelar i en budrunda.
Den nationella organisationen erbjuder mentorsprogram och utbildning samt
nätverk. Verksamheten finansieras med en avgift per andel på alla gårdar som
bedriver andelsjordbruk.
Eftersom den ekonomiska transparensen är så viktig i Tyskland så finns det
mycket bra kalkyler och annat underlagsmaterial.
https://www.solidarische-landwirtschaft.org/startseite

Slutsatser

I kristid har intresset för andelsjordbruk och matsuveränitet ökat hos
konsumenter i många länder men inte påtagligt i Sverige. Politisk vilja att främja
småskalig produktion i de olika länderna påverkar mycket. Kontakter och
kartläggning är en grundförutsättning. Det är också viktigt med en basfinansiering,
kan vara projektmedel, medlemsavgifter, stiftelser och donationer. Det finns
övergripande organisationer i de länder där konceptet fungerar bra. Oftast drivs
den organisationen av personer med stort engagemang för frågorna, men inte
nödvändigtvis av lantbrukare.
Utmaningar i andelsjordbruk runt om i Europa är likartade. Det är svårt att sätta
ett solidariskt men tillräckligt högt pris, antingen det beror på hur bra kunskap du
har om dina faktiska kostnader eller hur mycket dina kunder är beredda att
betala.

Andelsjordbruk är den enda modellen för livsmedelsförsäljning som har en tydlig
koppling till riskdelning och direkt kostnadstäckning. För att kunna sätta rätt pris
är det viktigt med kunskap om ekonomi, arbetstidsåtgång och
produktionsresultat. En tydlig och rimlig budget krävs för att kunna vara
transparent mot andelsägarna och även mot sig själv som producent. Priset per
andel måste reflektera aktuella kostnader och skapa god kostnadstäckning för
hela året för att vara ekonomisk hållbar över tid.
En framgångsfaktor för andelsjordbruk runt om i Europa är att någon lägger tid på
att koordinera den delen av andelsjordbruket som handlar om kundkontakter,
marknadsföring och samordning. Det kan vara en anställd koordinator som är
vanligt i Tyskland, en grupp ideellt engagerade konsumenter som i Frankrike eller
en person som jobbar i produktionen helt eller delvis. Oavsett måste någon göra
jobbet och ofta fungerar det bättre om producenten kan fokusera på
produktionen. Att använda andelsägarnas kompetens är också en framgångsrik
strategi för att utveckla samverkan och delaktighet i andelsjordbruket.
Huvudpoängen är att andelsjordbruket inte bör drivas enbart av producenten
eftersom arbetsbördan riskerar att bli för stor och fler av fördelarna med
modellen tappas bort.

Det är viktigt med ett nationellt nätverk eller en organisation som kan stötta
företagen. I de länderna där det finns framgångsrika rörelser finns det också
etablerade organisationer.
Olika försäljningskanaler i kombination med andelsjordbruk är vanligt och
fungerar med en tydlig kommunikation med medlemmarna. Det ställer krav på
transparens i både budget och kommunikation för att behålla andelsägarnas
förtroende. Om andelsägarnas leveranser blir överskottet som inte gick att sälja
på marknaden kommer andelsjordbruket inte att bli särskilt framgångsrikt. Det är
snarare regel än undantag att andelsjordbruk runt om i Europa har flera
försäljningskanaler.

Bondenöjdhet och andelsägarnöjdhet är viktigt att prata om och att förmedla.
Olika saker berör kunder i olika länder: Kvalitet på mat, miljöhänsynen i
produktionen eller schyssta arbetsförhållanden.
Retorik kring den unika riskdelningen är viktig men inte så enkel. Det är inte bara
producenten som tjänar på ett fast, långsiktigt avtal utan har ett värde även för
medlemmarna. I dessa tider kan man jämföra med bundna respektive obundna
avtal för räntor och el.
Det kan finnas potential i att titta närmare på solidarisk prissättning i Sverige,
liknande den tyska modellen. (Andelsjordbruket Rikkenstorp använder detta sedan
ett par åt tillbaka) Sverige har en tradition och en självbild av att vi är jämställda
och värnar om rättvis skälig för arbete även om det mesta sker via högt
skattetryck. Det finns också en kultur av föreningsaktiviteter att bygga på, tex via
våra många studieförbund.

Det är viktigt att skapa en story kring andelsjordbruk som passar in i kulturen i det
land där man befinner sig. I Frankrike handlar andelsjordbruk om att stötta
lantbrukarna och maten man stoppar i sig. I Tyskland handlar det mer om en
solidarisk miljörörelse. När man har skapat storyn och människor känner igen sig i
den kommer de vilja återberätta och ansluta sig. För att stärka rörelsen i Sverige
behöver vi hitta VÅR story. Kanske behöver vi snart lansera hur den som vill hittar
sin personliga bonde där du både får mat, kunskap och möjlighet att stärka allas
vår beredskap?

Kärnan som är gemensam för rörelsen i Europa: Engagemang från andelsägare
och gemenskap på många olika sätt.

Text av Lina Morin och Dana Wagler, uppdaterad av Maria Danielsson Holmdahl